#134 Korn – Untouchables

Idag hålls en albumlyssning på UNO (Ungdomens Hus) i Karlstad kl 16.00. De som kan får gärna komma. Mer info finns på Facebook via denna länk.

Vanligtvis är Korn inget band jag brukar lyssna på, men just detta album är ett speciellt album, för flera olika anledningar. Det är både lättlyssnat rakt igenom, men redan vid första lyssning hör man detaljer, variation i metalen och uppbyggnader och organisation som gör låtarna mycket bättre än vad de låter som först. Det är även en kraftig ljudbild i det hela som gör det hela fylligt och dynamiskt (väldigt tydligt i avslutaren ”No One’s There”). Deras musik är en sorts alternativ metal, med en touch av hiphop-inspirerat nu metal, med tanke på att de har en tendens att spela det då och då annars. Vissa ljud vid vissa tillfällen som får det att låta lite skräpigt med mening kan vara influenserat från industriell metal. Men deras känslosamma, alternativa metal kan höras tydligt på t.ex. ”Thoughtless”, där de varierar med olika tekniker och stilar om man jämför de olika partierna i låten.

Som bassist är det intressant att lyssna på Fieldys sätt att använda sina olika tekniker som inte är så vanligt inom deras genre annars. Som trummis är det intressant att höra David Silvieras sätt att bygga upp de olika riffen, istället för att bara pumpa på bakom trummorna. Som gitarrist är det intressant att höra något annat än tråkiga metalriff som spelas om och om igen, utan även lite experimenterande med effekter på ställen för att lyfta en annan känsla. I helhet får man en ljudbild som är originell jämfört med alternativ metal i helhet, men inte nog med att ljudet låter bra, albumet är uppbyggt på ett sätt som får en att dras in hela tiden.

År: 2002
Genre: Alternativ metal, nu metal
Längd: 60:47

Spotify: http://open.spotify.com/album/4chz2X2odUwH4R4b30bSFl